Februari 2007. Tokyo. Taxi från Haneda och mängden stål, betong, broar, järnvägsviadukter slår emot som en vägg. Springande svarta kostymer, vita skjortor och slipsar. Ansiktsmasker. Det blir en märklig upplevelse, från början till slut.
Vi förbereder. Eller i alla fall tittar på när japaner gör det. Svårt att förstå vem som styr och vad som egentligen pågår, men bråttom är det. Kollegan C och jag har flugit dit från huvudkontoret för att hjälpa till med Volvos presskonferens för köpet av Nissan Diesel – en japansk lastbilstillverkare. Leende, vänliga och artiga män från Mitsubishi Bank kallar oss för san och bolaget för Volvo-san och så startar presskonfensen.
