{"id":683,"date":"2020-07-11T09:28:44","date_gmt":"2020-07-11T09:28:44","guid":{"rendered":"https:\/\/perzun.se\/?p=683"},"modified":"2025-07-04T08:54:57","modified_gmt":"2025-07-04T08:54:57","slug":"tid-for-palats","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/persun.se\/en\/2020\/07\/11\/tid-for-palats\/","title":{"rendered":"Time for a private palace"},"content":{"rendered":"

Semesterresan i min stadsdels historia landar i 1800-talets skrytbyggen och den storslagna stadsplanen fr\u00e5n 1866. Vad \u00e4r det som p\u00e5g\u00e5r?<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Parkgatan 2. Dicksonska palatset<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Ja, det byggs palats. Dicksonska Palatset<\/a> st\u00e5r klart 1862 vid korsningen Gamla All\u00e9n (S\u00f6dra V\u00e4gen) och Nya All\u00e9n i G\u00f6teborg. Best\u00e4llare \u00e4r Oscar Dickson<\/a>, stenrik aff\u00e4rsman, \u00e4gare av gods och g\u00e5rdar, tr\u00e4patron, en av Sveriges st\u00f6rsta mark\u00e4gare och kompis med prinsen av Wales. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Vasagatan 16. Heymanska villan.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n\n\n\n\n

\u00c5r 1876 st\u00e5r den Heymanska villan<\/a> klar, byggd i fransk ren\u00e4ssans, tv\u00e5 v\u00e5ningar med rej\u00e4l takh\u00f6jd. Ritad av Adrian Peterson<\/a>. Huvudnumret s\u00e4gs vara matsalen i h\u00f6rnrummet p\u00e5 andra v\u00e5ningen. Best\u00e4llare \u00e4r grosshandlare Gabriel Heyman<\/a> som flyttar in d\u00e4r med sin familj. Han \u00e4r flitig ledamot, bl a i stadsfullm\u00e4ktige och diverse banker. \u00c4ger ocks\u00e5 godset Stora Hov i V\u00e4sterg\u00f6tland. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Parkgatan 25. Wijkska palatset som senare blir Wernerska villan<\/a>.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Wijkska Palatset, klar 1886 med 20 rum och k\u00f6k, stall med mera. Ritad av Adrian Peterson i nyren\u00e4ssans. Best\u00e4lls till bostad av grosshandlare Carl Wijk<\/a>, som idkar diverse aff\u00e4rer och har stora intressen i norrl\u00e4ndska skogar. Carl Wijk \u00e4r kompis med Oscar II och h\u00e5ller en middag f\u00f6r honom i villan 1898. Kungen sover \u00f6ver n\u00e5gra dagar. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Vasagatan 11. Tomtehuset.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Det s\u00e5 kallade tomtehuset st\u00e5r f\u00e4rdigt 1890. Bostaden byggs \u00e5t riksdagsmannen och chefredakt\u00f6ren p\u00e5 G\u00f6teborgs Handels- och Sj\u00f6fartstidning<\/a>, Sven Adolf Hedlund<\/a>. Han ger brorsonen, den nyblivna arkitekten Hans Hedlund, jobbet att rita huset tillsammans med Yngve Rasmussen.  Frescom\u00e5lningar p\u00e5 fasaden illustrerar familjemedlemmarnas yrken.<\/p>\n\n\n\n

H\u00f6gborgerliga visioner<\/h2>\n\n\n\n

Privata palats och villor har en sj\u00e4lvklar plats n\u00e4r den stormrika handelsaristokratin diskuterar hur de ska f\u00f6rvandla G\u00f6teborg till en storstad av kontinentala m\u00e5tt. Herrarna \u00e4r sj\u00e4lvs\u00e4kra och f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt sj\u00e4lvst\u00e4ndiga gentemot centralmakten i Stockholm.<\/p>\n\n\n\n

Det r\u00e5der ingen brist p\u00e5 visioner. P\u00e5 andra sidan vallgraven ser aff\u00e4rsm\u00e4nnen klassicistiska palats, promenader genom r\u00e4ta och luftiga all\u00e9er. De ser Paris, Wiens och Hamburgs borgarkvarter, Londons parker \u2013 och sin \u00e4lskade familj i en vacker patriciervilla p\u00e5 tre v\u00e5ningar l\u00e4ngs en gr\u00f6nskande boulevard. M\u00e5nga \u00e4r inflyttade britter, tyskar och judar. De ser framf\u00f6r allt m\u00f6jligheten att tj\u00e4na rej\u00e4lt med pengar i det outvecklade landet, s\u00e5 rikt p\u00e5 naturtillg\u00e5ngar.<\/p>\n\n\n\n

Prioriteringarna \u00e4r tydliga. Tomterna n\u00e4rmast Kungsparken reserveras \u00e5t den allra rikaste klicken, dimensionerade f\u00f6r privatpalats. Likas\u00e5 Kungsportsavenyn med tomter f\u00f6r villor med tr\u00e4dg\u00e5rdar mot den extremt breda gatan. Resten av marken mellan Haga och Gullbergsvass anses t\u00e4cka den \u00f6vriga borgarklassens behov.<\/p>\n\n\n\n

De fattiga och mycket fattiga, finns inte med i stadsplanen eftersom de inte har r\u00e5d att k\u00f6pa tomter. Aff\u00e4rsm\u00e4nnens planer \u00e4r naturligtvis ocks\u00e5 en business. Men \u00e4nd\u00e5 en smula underligt kan en v\u00e4n av ordning tycka, eftersom de fattiga utg\u00f6r den stora majoriteten av stadens befolkning. <\/p>\n\n\n\n

De som bor i tr\u00e4k\u00e5karna som slagits upp p\u00e5 \u00e4ngarna mot bergen, i Flygarns Haga och p\u00e5 Skojarbacken, f\u00e5r helt enkelt flytta sina familjer till n\u00e5gon annan slum. Sv\u00e5rt \u00e4r det, f\u00f6r bostadsbristen \u00e4r extrem. Folk bor med sina familjer intr\u00e4ngda i rum i k\u00e4llare, uthus, skjul och vindar, i smuts utan vatten och avlopp. Bland m\u00e5nga sjukdomar som h\u00e4rjar n\u00e4mns fyllerigalenskap<\/a>. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e5gon direkt talan har inte de fattiga n\u00e4r beslut fattas. G\u00f6teborg f\u00e5r visserligen sitt f\u00f6rsta stadsfullm\u00e4ktige 1863 men r\u00f6sterna r\u00e4knas efter inkomst och f\u00f6rm\u00f6genhet. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r det f\u00f6rsta stadsfullm\u00e4ktige utses har s\u00e5lunda grosshandlare James Dickson<\/a> 1900 r\u00f6ster och brodern, tr\u00e4patronen Oscar Dickson<\/a>, 1610 r\u00f6ster. Tillsammans tunga att r\u00e5 p\u00e5. Av de 50 ledam\u00f6terna som v\u00e4ljs \u00e4r 29 grosshandlare och ytterligare tre aff\u00e4rsm\u00e4n. <\/p>\n\n\n\n

Dessutom spelar kanske inte r\u00f6sterna s\u00e5 stor roll. Folk misst\u00e4nker att det egentligen \u00e4r den merkantila f\u00f6reningen som best\u00e4mmer, aff\u00e4rsm\u00e4nnens egen klubb. Ett skuggkabinett som fattar beslut utan omr\u00f6stning, i salongerna d\u00e4r den ber\u00f6mda g\u00f6teborgsandan frodas.<\/p>\n\n\n\n

Men samvetet gnager. Alla k\u00e4nner till mis\u00e4ren, det v\u00e4rker lite i hj\u00e4rtat och det finns en viss oro f\u00f6r br\u00e5k. Europas stora st\u00e4der skakades av upplopp och kravaller under mitten av 1800-talet, bland annat i Stockholm 1848. Fr\u00e5gan diskuteras i salongerna, ofta anf\u00f6rt av den filantropiska fabrik\u00f6ren E. G. Lindstr\u00f6m. <\/a>Vad ska g\u00f6ras med el\u00e4ndet?<\/p>\n\n\n\n

Den socialliberala chefredakt\u00f6ren p\u00e5 G\u00f6teborgs Handels- och Sj\u00f6fartstidning, S. A. Hedlund<\/a> tvingar under hetsiga debatter fram en utredning. Han vill att finansiering och projektering av billiga arbetarbost\u00e4der i centrala l\u00e4gen ska tas in i stadsplanen. <\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 motst\u00e5ndarsidan stiger en tredje Dickson in, doktor Charles Dickson<\/a> som sitter i stadsfullm\u00e4ktige n\u00e4r stadsplanen ska klubbas.<\/p>\n\n\n\n

Det blir Dicksons sida som vinner, med uppfattningen att den privata f\u00f6retagsamheten b\u00e4st tar hand om arbetarnas bostadsfr\u00e5ga. Det skulle vara direkt skadligt, demoraliserande, om staden tog kostnaderna. Ist\u00e4llet skulle de fattiga f\u00f6rm\u00e5s att lyfta sig ur el\u00e4ndet p\u00e5 egen hand. <\/p>\n\n\n\n

Den g\u00f6teborgska segregationen fastst\u00e4lls i planen och f\u00e5r ytterligare uttryck d\u00e5 tj\u00e4nstefolket inte i s\u00e5 stor utstr\u00e4ckning kommer att bo i g\u00e5rdshusen, som exempelvis i Stockholm, utan huvudsakligen i arbetarkvarteren utanf\u00f6r borgarskapets omr\u00e5de.<\/p>\n\n\n\n

Segregationen \u00e4r en ordning, men betyder inte att eliten struntar i de fattiga. Hygien och sanitet diskuteras ofta och de som samlat p\u00e5 sig rej\u00e4la f\u00f6rm\u00f6genheter sk\u00e4nker g\u00e4rna betydande summor till goda \u00e4ndam\u00e5l. Inte f\u00f6r inte f\u00e5r G\u00f6teborg ryktet att vara donationernas stad, med namn som bland andra Sahlgren<\/a>, Keiller,<\/a> Rh\u00f6ss<\/a>, Chalmers<\/a>, Renstr\u00f6m<\/a> och inte minst familjen Dickson<\/a>. <\/p>\n\n\n\n

En fj\u00e4rde Dickson, Robert (hur m\u00e5nga \u00e4r de?) tar initiativet till en stiftelse som bygger n\u00e5gra kvarter arbetarbost\u00e4der i sten i Haga och Annedal \u2013 f\u00f6r arbetarnas toppskikt. De utomordentligt sk\u00f6tsamma och flitiga. Dock alltf\u00f6r dyra f\u00f6r de mest beh\u00f6vande. <\/p>\n\n\n\n

Vasastaden och Lorensberg byggs upp mellan 1867 och 1910 och p\u00e5 v\u00e4gen, 1889, passerar antalet inv\u00e5nare 100 000. Med tidens m\u00e5tt \u00e4r d\u00e5 G\u00f6teborg en storstad. Det sker under borgarskapets storhetstid och de pr\u00e5liga fasaderna skvallrar om t\u00e4vlingen mellan familjerna. <\/p>\n\n\n\n

Kanske \u00e4r Carl Wijks privatpalats p\u00e5 Parkgatan vinnaren. Naturligtvis en smaksak.<\/p>\n\n\n\n

Precis som i b\u00f6rjan av seklet driver tomt- och husspekulationerna fram en fastighetsbubbla, som spricker i slutet av 1870-talet. Den storslagna stadsplanen \u00e5ker p\u00e5 stryk \u2013 av fler sk\u00e4l \u00e4n detta. Den v\u00e5ldsamma inflyttningen tvingar staden att sl\u00e4ppa den luftiga planen i f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r smalare gator och fler bost\u00e4der. Planerade privatpalats blir hyrespalats, planerade villor p\u00e5 tre v\u00e5ningar blir hyreshus med 5 v\u00e5ningar. Ingen kunde f\u00f6rutsp\u00e5 att stadens folkm\u00e4ngd skulle femdubblas p\u00e5 femtio \u00e5r. <\/p>\n\n\n\n

D\u00e4rf\u00f6r blir det ingenting av f\u00f6rl\u00e4ngningen av Nya All\u00e9n till Gullbergsvass, d\u00e4r en stor park skulle anf\u00f6ra ett vidstr\u00e4ckt industriomr\u00e5de med kanaler. Ingenting blir det av industriomr\u00e5det heller. Fabriker v\u00e4xer upp som svampar p\u00e5 andra st\u00e4llen. <\/p>\n\n\n\n

I slut\u00e4nden \u00e4r det bara Vasastaden och Lorensberg som f\u00f6ljer den grandiosa stadsplanen fr\u00e5n 1886, med promenadstr\u00e5k l\u00e4ngs Kungsparken, Tr\u00e4dg\u00e5rdsf\u00f6reningen, Vasaparken, boulevarderna Gamla All\u00e9n (S\u00f6dra v\u00e4gen), Nya All\u00e9n (genom Kungsparken), Kungsportsavenyn och Vasagatan. <\/p>\n\n\n\n

Totalt byggs 270 p\u00e5kostade stenhus i omr\u00e5det. Av dem finns 230 kvar. Omr\u00e5det med Vasastaden och Lorensberg \u00e4r allts\u00e5 v\u00e4l bevarat och sammanh\u00e5llet. En kontinentalt inspirerad stadsmilj\u00f6 fr\u00e5n 1800-talet, med m\u00e5nga olika arkitektoniska stilar. Numera bebodd av allt m\u00f6jligt folk, h\u00f6gt och l\u00e5gt. Fri att besk\u00e5da. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
N\u00e5gra av vision\u00e4rerna. Politikern och aff\u00e4rsmannen James Dickson<\/a> l\u00e4ngst till v\u00e4nster. L\u00e4ngst till h\u00f6ger grosshandlare August Kobb<\/a> som inspireras av Londons parker under aff\u00e4rsresorna och r\u00e4knas som Slottsskogens fader. <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Stadsplanen fr\u00e5n 1866 med den tidigare bef\u00e4stningsstaden innanf\u00f6r vallgraven. Vasastaden och Lorensberg byggs i stort sett som planerat. Omr\u00e5det \u00f6ster om Exercisheden f\u00e5r anpassas efter en trilskande verklighet. (Bild: Riksarkivet.)<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Vasastaden 1884. Stenbrytning d\u00e4r Erik Dahlbergsgatan senare kommer att dras. I bakgrunden d\u00e5varande Betlehemskyrkan vid Vasagatan. (Ok\u00e4nd fotograf)<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Sekelskifte. De fattiga levde i mis\u00e4r, h\u00e4r i en n\u00f6dbostad vid Stampen. (Ok\u00e4nd fotograf)<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Tobaksfabrik\u00f6r och filantrop, Eric Gustaf Lindstr\u00f6m. (Portr\u00e4tt av Hilda Lindgren.)<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Den socialliberala chefredakt\u00f6ren och politikern S. A. Hedlund. (Bild: Gbg Univers.)<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Doktor Charles Dickson. (Bild: ok\u00e4nd)<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Mer ur Hemester i Vasastaden<\/p>\n\n\n\n

Vad \u00e4r Vasastaden?<\/a><\/p>\n\n\n\n

Planned houses \u2013 got parks and a theater<\/a><\/p>\n\n\n\n

Vilse i Victor Gegerfelts dr\u00f6m<\/a><\/p>\n\n\n\n

Har l\u00e4st och bl\u00e4ddrat i Guide till G\u00f6teborgs Arkitektur | Fr\u00e5n Handelsstad till Industristad 1820-1920 av Martin Fritz | G\u00f6teborg \u2013 att bygga en stad | Wikipedia | V\u00e5rt Gamla G\u00f6teborg | Den hysteriskt faktasp\u00e4ckade och omf\u00e5ngsrika rapporten Vasastaden \u2013 Lorensberg, planering och byggande utanf\u00f6r vallgraven 1850 till 1900 (V\u00e4stra G\u00f6talands L\u00e4nsstyrelse). <\/em><\/p>\n\n\n\n

En iakttagelse. Kvinnor n\u00e4mns inte ofta. N\u00e4r s\u00e5 sker \u00e4r det f\u00f6r egenskapen av att vara f\u00f6rm\u00f6gna \u00e4nkor. <\/em><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Semesterresan i min stadsdels historia landar i 1800-talets skrytbyggen och den storslagna stadsplanen fr\u00e5n 1866. Vad \u00e4r det som p\u00e5g\u00e5r? […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":709,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"sfsi_plus_gutenberg_text_before_share":"","sfsi_plus_gutenberg_show_text_before_share":"","sfsi_plus_gutenberg_icon_type":"","sfsi_plus_gutenberg_icon_alignemt":"","sfsi_plus_gutenburg_max_per_row":"","site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[9,10,257],"tags":[],"class_list":["post-683","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-goteborg-runt","category-travel-images-eng","category-svenska"],"aioseo_notices":[],"aioseo_head":"\n\t\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t