Jobbade mer än tjugo år med ”utlänningar”. Under den senaste perioden med japaner, kineser, koreaner, malaysier, thailändare, singaporianer och australiensare. Dessförinnan européer och amerikaner.
Många trevliga och intressanta middagar blev det. Ingen brist på samtalsämnen. Har man liknande utbildning och jobbar med samma saker går tankarna ungefär likadant, oavsett varifrån man kommer. Kulturskillnader är intressanta kryddor som är underhållande att prata om. Och då, när det sker, vet man att vi i grunden är lika: vill ha familj, vänner, vara omtyckta, ha försörjning, intressen, fred.
