Klassrummen känns igen. Här sitter de blivande ledarna, de ovanligt intelligenta och ambitiösa, tävlingsmänniskorna, idrottstypen, hästflickorna, de praktiska, pedanterna, de obotligt slarviga, fuskarna, de lata, mobbarna, de aggressiva och de oändligt behövande. Kanske en blivande brottsling.
Detta påstår Sverigedemokraterna i en reklamfilm inför kyrkovalet den 19 september 2021. Men när, var, hur uteblir i den märkliga filmen där internationalen spelas i kyrkan, innan en bister SD-politiker kliver in och ställer allt till rätta.
Att Tyskland och Sverige proportionerligt sett tog emot klart flest flyktingar 2015 – 2016 gör en jämförelse mellan länderna intressant. Bägge länderna hade sedan tidigare en hög andel invånare med invandrarbakgrund. Tyskland med bland andra 3 miljoner turkar. Regeringarna i både Tyskland och Sverige betalade också ett politiskt pris för de humanitära insatserna under flyktingkaoset. Invandringen stod skyhögt över alla andra frågor och orsakade politiska spänningar.
Men alla älskar inte ärkebiskopen.
Söndagsskolan. Året är 1965. Vi, en handfull barn, klipper och klistrar på temat Jesus med änglar, vita moln och lamm i fårbetade landskap, får i oss berättelser om Jesus godhet och underverk. Vi tar i från tårna och sjunger:
Alla som studerat nazi-influerad retorik känner förstås igen Åkessons tal under Almedalsveckan. En mjukvariant. Kom personligen omedelbart att tänka på en retorikkurs på Folkuniversitetet som jag tog för mitt dåvarande jobb som talskrivare.
Vi tjuvlyssnade på Adolf. Läraren sa att det egentligen var mot praxis, att hålla fram honom som en skicklig talare. Men hon ville att vi skulle se strukturen. Ungefär så här:
Gamla bensinslukande jänkare med V8-motorer kom i parad, Cadillac, Chevrolet och Pontiac, gungande med mjuk fjädring. Upp och ner efter Storgatan i Luleå. Bakom ratten satt långhåriga män i jeansjackor och USA-märken på ärmarna. I baksätet tjejer med flasköl i handen. Blekta jeans. Somliga i urringade t-shirts, men vi vågade inte titta ordentligt. Det var fylla och bråk och någon enstaka kniv och pistol. En blev skjuten på Loet, alltså busstationen.
Den 10 augusti 2015 uppstår en extremt livlig tråd på diskussionsforumet Flashback. Det handlar om ett polispådrag på Ikea i Västerås där två personer blivit svårt knivskurna. Spekulationerna urartar och blir till ett belysande exempel på hur sociala och så kallade alternativa medier kan röra till verkligheten.
Att traditionell media undanhåller sanningen är en utbredd uppfattning i sociala medier. Ofta handlar det om nationalitet. Är det en svensk eller en invandrare? Redaktionen vill inte berätta, även om den har uppgiften, och hänvisar till pressetiska regler. Eller sunt förnuft, kan man tycka.
I sin mest ondskefulla form kan auktoritarismen komma att förgöra demokratin. Varningen i Anne Applebaums bok om de nationalistiska strömningarna är tung, men boken är lättläst – perfekt under en covid-isolerad julhelg.
Falska nyheter i social media förvånar inte. Man är van. Konspirationsteorier och lögner sprids snabbt som vinden. Alla är publicister. Ingen är ansvarig utgivare.
Det är förstås skillnad på lögn och lögn. De listigaste är inte kompletta, utan bjuder in mottagaren till lägga den fullbordande pusselbiten. Då kan avsändaren slingra sig ifrån ansvaret – om sådant skulle utkrävas.
Här följer ett belysande exempel, hämtat från Twitter.
