Från 28 till 542 miljardärer på 25 år.1 En utveckling som inte många såg komma i ”högskattelandet” Sverige, som nu har fler dollarmiljardärer än Brasilien och Japan.2
Några relativt nya medlemmar i miljardärsklubben är välkända. Där finns Zlatan, Björn, Benny och låtskrivaren Max Martin. För musikernas del med förmögenheter på 2 miljarder kronor vardera, Zlatans med 1,5. Som yrkesutövare ligger de dock i bottenskiktet.
Betydligt högre ligger distributörer och investerare. Grundaren av Spotify, Daniel Ek, kvalificerar sig som dollarmiljardär och går in på plats 17 med en förmögenhet på 39 miljarder kronor, trots raden av miljardförluster sedan starten 2008. Ännu bättre har det gått för medgrundaren Martin Lorentzon som med 51 miljarder hamnar strax utanför tio i topplistan, på 14:e plats. (Enligt ekonomijournalisten Andreas Cervenkas uppgifter förvarar Lorentzon spotifyaktierna i ett bolag på Cypern som ägs av ett företag i Luxemburg.)
Inte oväntat toppas listan av näringslivets gamla tungviktare, de stora ägarna. Med en förmögenhet på 150 miljarder kronor ligger H&M:s huvudägare Stefan Persson ohotad högst upp. Han har övertagit Ingvar Kamprads tidigare position, även om han inte ens kommer i närheten av den numera avlidne smålänningen som enligt Veckans Affärers uppskattning uppgick till 470 miljarder kronor för drygt tio år sedan.
H&M-Persson åtföljs av fyra ur Tetra-Pak-familjen Rausing, som enligt affärs-mediaföretaget Bloomberg var världens 17:e rikaste familj 2018. De tre bröderna som ärvt Ikano Group efter Kamprad, dyker upp först på plats 56–57 med bara 12 miljarder vardera i förmögenhet.
Kanske är det ändå plats 84 som sticker ut mest på listan som Cervenka har sammanställt. Där ligger nämligen en krigsflykting från Balkan, den före detta socialdemokratiska politikern Ilija Batljan som på kort tid fick ihop en förmögenhet på 7 miljarder.
Med god insyn i kommunal verksamhet satsade Batljan efter den politiska karriär på att köpa upp fastigheter inom offentlig sektor. Enligt Cervenka med stor risktagning till en början, dock med vetskapen om att vårdcentraler, förskolor, äldreboenden och kommunkontor är säkra och långsiktiga kunder. Säkra kassaflöden som det också heter.
Huruvida socialdemokratens affärer bidragit till samhällets goda är minst sagt diskutabelt. Uppköp av offentliga lokaler har visat sig vara goda affärer för privata investerare, men inte för kommunerna. En såld skola kostar under 25 år betydligt mer för skattebetalarna än om de fortfarande hade ägt den, enligt SKR, Sveriges Kommuner och Regioner i en rapport från 2019.3 Investerarens intresse är därför inte det minsta underligt. Däremot kan en del frågor ställas kring säljarens motiv.
Att som Batljan gå från en politisk karriär till näringslivet och tjäna pengar på inside information och fantastiska kontaktnät har vad jag vet inget namn i Sverige. I USA kallas företeelsen revolving door och i Japan amakudari, som betyder något i stil med nedsänd från himlen.
Andra före detta politiker som lyckats bra med affärer är Fredrik Reinfeldt, Anders Borg och Göran Persson. Som Cervenka påpekar har alla tre haft nyckelroller i det ekonomiskt-politiska skeendet under de senaste tjugofem åren, alltså under den period då Sverige mer än något annat land i västvärlden sänkt beskattningen på förmögenhet och tillgångar. (Vilket jag skrivit om i – Vad fan får jag för pengarna?)
Det är inte bara inkomster från kapital och andra tillgångar som ökat. Även lönerna för den ekonomiska eliten har rusat ifrån övriga medborgare. Göran Persson, vars förmögenhet närmar sig 100 miljoner kronor enligt Cervenka, hade en lön på 75 000 kronor i månaden när han tillträdde som statsminister 1996. När han lämnade posten 2006 hade den ökat med 61 procent till 121 000 kronor. Stefan Lövfens lön var ytterligare 48 % högre när han avgick 2021.
Ändå är toppolitikernas tapp till näringslivseliten större, eller kanske rättare sagt enormt.
Chefen för Ericsson hade en årslön på knappt 10 miljoner 1996, då företaget räknades som Sveriges viktigaste, alltså drygt tio gånger så mycket som Sveriges högsta politiska ledare. År 2021 tjänade toppen i näringslivet hela 49 gånger mer än den högst betalda politikern (Löfvens 180 000 kr/mån) enligt Cervenkas uppgifter.
Den akademiska världen har inte heller lyckats hänga med. 1995 tjänade cheferna för de 50 största bolagen fyra gånger mer än högt uppsatta personer inom universitets- och forskarvärlden. 2019 hade toppdirektörerna löner som var 16 gånger högre.
Mellan arbetare och näringslivsdirektörer är förstås skillnaden ännu större. LO:s årliga kartläggning visar att ”de 50 direktörerna i den ekonomiska eliten” hade en genomsnittlig inkomst motsvarande 64,8 industriarbetarlöner förra året. 1980, Sveriges lönemässigt mest jämlika år, tjänade direktören bara nio gånger mer än arbetaren.
Att den ekonomiska eliten har samlat på sig en avsevärd andel av rikets tillgångar och lämnat vanliga löntagare en evighet bakom sig har förstås betydelse. Få kan invända mot att koncentration av kapital leder till koncentration av makt, den del som ligger utanför det demokratiska systemet. Ändå debatteras inte den stora förändringen särskilt mycket. Kanske blir diskussionen alltför politiskt laddad i det polariserade debattklimatet. På twitter går det knappast att nämna ekonomiska klyftor utan att bli ”diskvalificerad” som socialist eller vänsterbliven av den självutnämnda och skräniga domarkåren.
Men oavsett synen på ökade klyftor borde de flesta vara ense om att den svenska självbilden och omvärldens syn på Sverige tycks vara i behov av kalibrering. Ett Sverige som låter stora börsföretag driva och dela ut vinster från statligt finansierad skola och omsorg, och ger de stora kapitalägarna toppvillkor, kan knappast längre betraktas som ett högskatteland med socialistiska inslag, även om skatten på arbete fortfarande är hög.
En sak är i alla fall tämligen säker. Så länge debatten domineras av energipriser, invandring, brott, straff och löften om att inte höja skatter eller återinföra fastighetsskatt, kan superrika, direktörer och nyrika politiker andas ut. De simmar i lugnt vatten.
***
TABELLER OCH KÄLLOR
Sverige är det västland som minskat skatten på kapital mest sedan slutet av 1990-talet. En betydande skillnad mot jämförbara länder är att Sverige sedan 2004 har en avgift med maxtak istället för fastighetsskatt, vilket gynnar ägare till dyra bostäder. Enligt SVT 2019 har avgiften däremot gjort det dyrare att bo i mindre attraktiva bostadsområden, mer än 50 procent dyrare i Gällivare, Pajala och Arjeplog och i Kiruna med 76 procent.
Inte heller sticker Sverige ut vad gäller bidrag, eller så kallade transfereringar. Som Europa-jämförelsen nedan visar ligger Sverige någonstans i mitten, i jämnhöjd med Slovenien.
1 Samtliga uppgifter på förmögenhet är hämtade från ekonomijournalisten Andreas Cervenkas bok Girig-Sverige (2022). Listan på svenska miljardärer bygger på uppskattningar och ska inte betraktas som vetenskaplig. Cervenka uppger sig ha använt offentliga källor på aktieinnehav mm, förutom i enstaka fall där han gjort uppskattningar med vissa försiktighetsmått.
2 Enligt Cervenkas uppgifter 81 dollarmiljardärer i Sverige mot 65 i Brasilien och 49 i Japan.
3 Sveriges Kommuner och Regioner: Äga eller hyra verksamhetslokaler 2019. Kap 4: Lokalförsörjning.
Tio i topp av Sveriges 542 miljardärer
1. Stefan Persson huvudägare H&M – 150 miljarder kr i förmögenhet.
2. Märit Rausing, arvtagare Tetra Pak – 130.
3. Jörn Rausing, arvtagare Tetra Pak 3 – 121.
4. Kirsten Rausing, arvtagare Tetra Pak – 121.
5. Finn Rausing, arvtagare Tetra Pak – 121.
6. Melker Schörling, storägare Hexagon, Assa Abloy, Nibe 6 – 107.
7. Carl Bennet, huvudägare Getinge, Lifco, Arjo, Elanders – 76.
8. Roger Akelius, grundare Akelius fastigheter – 85.
9. Fredrik Lundberg, ägare i Lundbergföretagen, Industrivärden – 68.
10. Fredrik Paulsen, huvudägare kemiföretaget Ferring. – 65.
Tillsamman har de tio en förmögenhet på 1 044 miljarder kronor, vilket i storlek kan jämföras med Sveriges statsbudget som 2022 uppgår till 1 137 miljarder.
Jag har tidigare kommenterat Cervenkas bok Girig-Sverige här:
– Vad fan får jag för pengarna?
I väntan på nästa krasch
***
PERSUN.SE
Antal besökare sedan maj 2020.
