Kategorier
Politik | Samhälle | Ekonomi

– Vad fan får jag för pengarna?

En hel del, jämfört med vad miljardärerna i Kalifornien får för skattepengarna.
Det visar Andreas Cervenka i boken Girig-Sverige där han utmålar Sverige som ett paradis för de superrika.

Girig-Sverige som kom ut tidigare i år är ett journalistiskt grovarbete, späckat med statistik och tabeller och vinklar på temat hur Sverige blir ett paradis för miljardärer. Här finns många trådar att följa upp för den som gillar siffror.

Jag skrev tidigare om kapitlet I väntan på nästa krasch. Detta stycke handlar mer om prologen, där Cervenka tar upp det omtalade citatet från Leif Östling, tidigare chef för Scania och Svenskt Näringsliv. Cervenka testar det på en annan plats, utanför Sverige. Närmare bestämt Silicon Valley söder om San Fransisco, som han bevakar för Dagens Industri 2017–21019.

Det börjar med ett samtal med en anställd på en av techjättarna angående hur det är att leva i Sverige, som många amerikaner, enligt Cervenka, ser som ett slags Östtyskland under den kommunistiska tiden.

– Hur hög är fastighetsskatten, frågar amerikanen.
– Vi har ingen, svarar Cervenka.
– Arvskatt?
Självklart inte.
– Skatt på gåvor?
Nä.
– Förmögenhetsskatt?
– Lägg av!
– Fast ni har väl väldigt hög skatt på företag?
– Lägre än i USA.
– Skatt på aktieutdelning?
Vi har speciella konton, ISK, som gör dem i princip skattefria.

I berättelsen förklarar Cervenka därefter hur det svenska skolsystemet med “riskkapitalägda utbildningsjättar och skolpeng” fungerar, och beskriver amerikanens reaktion:

“Han fick ett förbryllat uttryck i ansiktet, ungefär som jag hade berättat för ett barn att konceptet tomten i hemlighet drivs av Amazon.”

Hur är det då att leva i Silicon Valley, exempelvis i Palo Alto? – en stad i Luleås storlek och där Amazon, Facebook och Hewlett Packard har huvudkontoren, bland 7 000 andra företag. Cervenka tänker sig en amerikan som tjänar 1,3 miljoner kronor om året, vilket han menar är en medelmåttig lön där.

Så här:

Först betalar amerikanen 32 procents skatt på inkomsten. Sedan tillkommer lokal fastighetsskatt som uppgår till 240 000 kronor om året för en villa i Palo Alto, där husen kostar 33 miljoner kronor i genomsnitt (sjuksköterskor och restauranganställda bor i parkerade husbilar). Ett barn på förskola kostar ungefär tjugo gånger så mycket som i Stockholm och en hygglig sjukvårdsförsäkring minst 5 000 kronor i månaden per person. Att senare få in barnet på ett toppuniversitet kostar miljoner.

Här kommer citatet in. “Vad fan får jag för pengarna?”

Det är den så kallade Paradisläckan som 2017 leder fram till Östlings uttalande i SVT:s Uppdrag Granskning. Han är då vd för Svenskt Näringsliv och har enligt uppgifterna placerat 30 miljoner kronor i aktier i ett så kallat skrivbordsbolag i Malta, för att undvika skatt.

– Folk har ju planering och ser över sin ekonomi. Det är ett problem med det svenska skattesystemet, att det är så vansinnigt höga skatter i det här landet, säger Leif Östling till SVT.

En hel del skatt blir det. Östlings tjänar i genomsnitt drygt tre miljoner kronor i månaden 2016 vilket enligt skatteverkets tabell ger en skatt på 64 procent. Teoretiskt sett får han alltså i runda svängar behålla en tredjedel, alltså drygt en miljon per månad.

Han har rätt i att skatten på arbete sticker ut i Sverige, den femte högsta inom OECD, de rika ländernas klubb. Den höga skatten på arbete kommer också ofta upp i debatten.

Däremot talas det mer sällan om skatten på kapital, som också sticker ut, men åt andra andra hållet. Här hamnar Sverige långt ner i listan, plats 28, med avsevärt lägre beskattning än länder som Kanada, Frankrike, Storbritannien och USA.

Tabell ut Girig-Sverige

Det visar på en omvälvande förändring som skett på relativt kort tid i landet som en gång räknades som ett av världens mest ekonomiskt jämlika. Sverige är det land i västvärlden som har minskat skatten på förmögenhet och tillgångar mest sedan början av 1990 talet, enligt en studie av Näringsliv och Samhälle från 2018 som Cervenka hänvisar till.

Den låga skatten har bidragit till en anmärkningsvärd koncentration av privat kapital. Enligt uppgifter från skatteverket drog de tio svenskarna med högst inkomster under 2020 in sammanlagt 4,4 miljarder kronor, merparten för inkomst av kapital. Skatten på den inkomsten? Ja, lägre än kommunalskatten. I genomsnitt 30,5 procent.

Förutom den låga skatten kan alltså de tio, liksom de övriga 532 på listan över Sveriges miljardärer, glädjas över att få en hel för pengarna, jämfört med miljardärerna i Kalifornien.

***

Skattevägen till paradiset för miljardärer

1997 Förmögenhetsskatten för ägare med mer än 25 procent av aktierna i börsbolag avskaffas. Enligt Cervenka efter påtryckningar från bland andra H&M:s huvudägare Stefan Persson.
2003 Ägare med mer än 10 procent av aktierna i ett bolag slipper skatt på utdelningar och försäljningar.
2004 Arvsskatten avskaffas.
2004 Gåvoskatten avskaffas.
2006 Sänkning av skatten på utdelningar på utdelningar i fåmansbolag under vissa förutsättningar, från 30 till 20 procent (3:12).
2007 Förmögenhetsskatten avskaffas.
2008 Fastighetsskatten avskaffas och ersätts med en avgift på maximalt 8 524. (För taxeringsår 2021.)
2008 – 2012 Bolagsskatten sänks från 28 till 22 procent, 2018 till 20,6 procent.
2012 Investeringssparkonton (ISK) införs, där skatten på vinster och utdelningar har ersatts av ett schablonbelopp.

(Andreas Cervenkas uppgifter.)

***

persun.se
Antal besökare sedan maj 2020.

visit/share/like
Dela
Dela
close

Share

Get new posts by email: