Det finns skäl för nervositet. Särskilt för den som nyligen köpt bostad med hög belåning. Det är som att sitta ovanpå en vulkan!
Orden om vulkanen är en sammanfattning av läget i svensk ekonomi. De kommer från riksbankschefen Stefan Ingves i början av 2021, och syftar på bostadsmarknadens rusande priser och medföljande skulder. Det är också inledningen av kapitel 26 i Andreas Cervenkas bok Girig-Sverige.
Cervenka, tidigare ekonomijournalist på Svenska Dagbladet, Dagens Industri och nu på Aftonbladet, ger en vass rapport om ökande ekonomiska klyftor och nationens bräckliga finanser, fördelat på 250 sidor, fullspäckade med siffror, tabeller, hänvisningar till undersökningar – tung på så sätt, men ändå rappt och underhållande skriven. Jag sträckläser boken under en krånglig flygresa från Kreta till Göteborg.
Den långa uppgången på bostadsmarknaden är naturligtvis ingen nyhet. På 25 år har priserna på bostadsrätter ökat med 800 procent, villor med 435 procent.1 Det är fem gånger mer än genomsnittet inom OECD, de rika ländernas klubb. Sverige sticker alltså ut.
Några hack på vägen har det varit. Det största under finanskrisen 2007-2009, då chockvågor sprids över världen när den amerikanska bostadsmarknaden kollapsar och storbanken Leman Brothers går i konkurs.
Däremot inget hack under pandemin i Sverige. Tvärtom får prisökningen extra fart. Huspriserna ökar med 27 procent i genomsnitt och vissa regioner mycket mer. På Gotland med hela 43 procent.2 Förklaringen till fenomenet kan sägas vara förklaringen till det mesta av den långvariga och extrema prisökningen: Sverige svämmar över av pengar.
Under pandemin sker det genom att Riksbanken skapar 700 miljarder nya kronor som skickas ut till affärsbankerna för att hålla igång ekonomin.3 Det sker i ett läge då Riksbanken styrt räntenivåerna med en minusränta sedan 2015, och bostadsräntorna varit sensationellt låga i tio år.4
Dessutom, just vad gäller bostadslånen, ger en lagändring från 2004 affärsbankerna möjlighet att kraftigt öka utlåningen till hugade bostadsköpare. Det är i form av ett nytt värdepapper med namnet säkerställda obligationer, också kallat bostadsobligationer; ett skuldbrev som bankerna säljer till investerare (och Riksbanken) och på så sätt skapar mer kapital att låna ut till bostadsmarknaden.
Med de olika åtgärderna har penningmängden i Sverige ökat med 540 procent på cirka 25 år. Från 750 till 4 800 miljarder kronor.5 Det kan knappast beskrivas som en normal utveckling.
Vad är då pengar? Som väl de flesta blivit medvetna om trycks det inte särskilt mycket av dem längre. Pengar uppstår mest som digitala siffror som skrivs in med tangentbordet när ett lån upprättas. På banken bokförs siffrorna som en fordring [tillgång] och balanseras mot de lån [skulder] som banken tagit för att finansiera utlåningen – till exempel via en bostadsobligation.
För att tron på pengarnas värde ska bibehållas krävs emellertid någon form av mätbar säkerhet. Ett mått som används är bruttonationalprodukten, BNP. Det vill säga det sammanlagda värdet på de varor och tjänster som produceras inom landet. Om BNP motsvarar den totala penningmängden i landet råder ett slags balans.
Enligt detta mått ser det verkligen inte bra ut. Medan mängden pengar under de senaste 25 åren har ökat med 540 procent, har BNP bara ökat med 170 procent, enligt Cervenkas uppgifter. Rent matematiskt saknar alltså det mesta av penningmängdens ökning täckning i verkligheten. Pengar har skapats av ingenting. Eller från thin air, som det kallas i USA.
Vad är det då som händer när penningmängden ökar i samhället? Cervenka förklarar skeendet pedagogiskt, ungefär så här: Säg att du har 100 hushåll på en ö. Alla har 100 kronor disponibelt för inköp och det finns ett antal bättre hyddor att lägga bud på. Priserna blir därefter. Men så får varje hushåll möjligheten att låna 400 kronor med en oemotståndligt låg ränta. Nu har de potentiellt 500 kronor var, när buden ska läggas. Självklart går priserna upp. Det är vad som sker när pengar blir alltför billiga att skaffa.
I ljuset av detta kan Riksbanken, som politiskt oberoende styr landets penningmängd, framstå som oansvarig. Banken försvarar politiken med att inflationen varit fortsatt låg. Det vill säga under den eftersträvade nivån på två procent. Om inflationen är mycket låg trots att penningmängden ökat kraftigt kan allt tyckas vara frid och fröjd. Hjulen snurrar fort.
Det har fungerat tidigare. Exempelvis täcktes de befarade miljardkostnaderna upp under den så kallade flyktingkrisen kring 2015–2016. Utgifterna gjorde inget utslag i statsfinanserna.
Men har det verkligen inte hänt något med pengarnas värde? Förr kunde ju öborna få en hydda för en hundralapp, nu får de betala uppemot femhundra för samma hydda.
I Cervenkas exempel räcker en miljon kronor till att köpa en 200 kvadratmeter stor lägenhet 1996, men 2022 blir det bara 22 kvadratmeter för samma summa (räknat i svenska genomsnittspriser enligt mäklarstatistik).
Kallas inte detta för inflation? Nej, det räknas inte in. Bostadspriserna ingår helt enkelt inte i Konsumentprisindex, KPI, som Riksbanken använder som mått på inflationen.
Det är ett gigantiskt fel, menar Cervenka och hänvisar bland annat till nationalekonomen Daniel Thorbur och SCB-statistikern Can Tongur som i ett debattinlägg 2020 påpekar problematiken.6
Så, plötsligt uppstår en kraftig inflation, fullt mätbar i KPI. Det är huvudsakligen på grund av faktorer som Riksbanken inte kan påverka: internationella transportpriser, komponentbrist inom de globala industriella systemen och Rysslands invasion av Ukraina med bland annat ökade livsmedels- och energipriser.
Riksbankens naturliga åtgärd vid hög inflation är att minska penningmängden, det vill säga bromsa skapandet av nya pengar genom att göra lånen dyrare. 7 Detta görs genom att Riksbanken höjer räntan till affärsbankerna, den så kallade styrräntan. Läget är knepigt eftersom den svenska räntan inte påverkar inflation som skapas utanför Sveriges gränser. En höjning till 0,75 procent gjordes ändå den första juli.
USA har höjt styrräntan två gånger i år och troligen följer den finansiella världen som vanligt efter. Ovanpå de redan ökade konsumentpriserna stryps då konsumtionen ytterligare av att alla bostadsägare får mindre pengar att handla för, när låneräntorna rusar uppåt.
Hur ska det gå? Tyvärr finns inga pålitliga spåkulor att tillgå. Varje kris får väl sin egen karaktär? Vi som minns 1990-talskrisen känner lukten av en svår lågkonjunktur med skenande arbetslöshet.
Kanske påminner läget ännu mer om den senaste finanskrisen 2007–2009. Cervenka drar inga direkta paralleller men visst finns här element som känns igen. Jag tänker på skuldsedlarna som fått namnet säkerställda obligationer (bostadsobligationer).
Det var ett liknande finansiellt instrument som löste ut krisen i USA som spreds över världen i form av konkurser och arbetslöshet.9 De ”säkra” skuldbreven förlorade värdet när bostadsmarknaden kraschade. Tillgångar i balansräkningen förvandlades till skräp.
Den svenska varianten kallas säkerställda på grund av att beloppen likt de amerikanska skuldsedlarna täcks av bostadslån. Om banken som gett ut skuldsedeln går omkull, tar den som köpt obligationen, till exempel Riksbanken, över de motsvarande bostadslånen. Om husköparen blir av med jobbet och inte klarar att betala räntorna, tillfaller bostaden fordringsägaren. Till exempel Riksbanken.8
Det är inte frågan om småpotatis. I juni 2022 är Riskbankens innehav av bostadsobligationer värderat till närmare 400 miljarder kronor. Det total värdet av bostadsobligationer på marknaden uppgår till 2 600 miljarder kronor 2020, mer än dubbelt så mycket som den svenska statsbudgeten.8
Sverige klarar sig förhållandevis bra från krisen i USA och Cervenka drar istället paralleller till den svenska krisen i början av 1990-talet, när den dåvarande riksbankschefen Bengt Dennis en dag höjer styrräntan till 500 procent för att rädda kronans värde. Krisen tvingar regeringen att släppa kronan fri och gripa in för att undsätta de svenska bankerna med det som populärt kallas skattepengar.
Cervenka pekar dock på en väsentlig skillnad. Företagens och hushållens skuldnivå är betydligt högre i dag, än när 1990-tals krisen utlöstes. Förra året hade bankerna enligt hans uppgifter lånat ut 12 400 miljarder kronor 2021, varav över hälften av lånen med bostäder och kontorslokaler som säkerhet. Alltså mer än 6 200 miljarder kronor som är beroende av värdet på fastigheter och bostäder.
Det är inte svårt att räkna ut att den svenska ekonomin är känslig för stigande räntor och fallande fastighets- och bostadspriser. Tillgångar kan förvandlas till skräp. Finns det egentligen något som talar emot att det är exakt vad vi kommer att få se?
Cervenka tar upp ett stresstest som Riksbanken gjorde 2019. Scenariot är att BNP sjunker med tio procent på tre år, att bostadspriserna halveras (går tillbaka till 2012 års nivå) och arbetslösheten ökar kraftigt. Det skulle utradera närmare 90 procent av de ledande bankernas kapital. Cervenka kallar det ett finansiellt Armageddon och förutspår att staten, om det inträffar, tvingas ta över flera banker – too big to fail.
Möjligen är det tankar av detta slag som drabbar riksbankschef Stefan Ingves, när han jämför det ekonomiska läget med att sitta på en vulkan.
Källhänvisningar
1Cervenka hänvisar till SCB och Svensk Mäklarstatistik.
2Enligt Länsförsäkringar. https://via.tt.se/pressmeddelande/ny-kartlaggning-av-visar-bostadspriserna-okade-kraftigt-under-pandemin?publisherId=3235722&releaseId=3317086
3Köp av säkerställda obligationer. https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/penningpolitiska-instrument/kop-av-sakerstallda-obligationer/
4 Problemet med konsumentprisindex, kpi, som enda inflationsmått. Can Tongur, Daniel Thorbur (s66). https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/2020/03/48-2-ctdt.pdf
5Cervenka hänvisar till SCB, Finansmarknadsstatistik, penningmängd.
6Problemet med konsumentprisindex, kpi, som enda inflationsmått. Can Tongur, Daniel Thorbur (s65.) https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/2020/03/48-2-ctdt.pdf
7Pengar skapas när lån utfärdas. Minskar antalet lån samtidigt som befintliga lån återbetalas minskar penningmängden. Pengarna bör då bli ”dyrare” enligt lagen om tillgång och efterfrågan, det vill säga mer värda. (När ett lån betalats tillbaka är pengarna ”förstörda” medan det som köpts förhoppningsvis finns kvar.)
8Hur fungerar säkerställda obligationer? https://www.fi.se/contentassets/de570cf0b06d4b84945643bde6c68b02/fi-analys_16_sakerstallda_obl_publicering_2.pdf
9The 2007–2008 Financial Crisis in Review https://www.investopedia.com/articles/economics 09financial-crisis-review.asp
*
persun.se
Antal besökare sedan maj 2020
